Olika försök med psykologer och kuratorer pÄ vÄrdcentraler har startats runt om i Sverige. UtvÀrderingar genomförda i samband med samtalsbehandlingar har visat genomgÄende goda resultat. Syftet med aktuell utvÀrdering var att undersöka betydelsen av behandlingen ett till tvÄ Är efter avslut. UtifrÄn patientperspektiv erhölls genom enkÀt (n=68) förstÄelse av vad som karaktÀriserar patientgruppen, samtalsbehandlingens innehÄll och dess effekter. Patienter rapporterade stöd av behandlingen och att de hade kommit tillrÀtta med problem inom hÀlsa, relationer, arbetsliv och fritid.

This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict.

This final project discusses renewal and upgrading of the area of Prim. It is discussed how this industrial area can be an attractive neighborhood with a varied range of services and commercial trade. Prim is located 2km north-east of the center of Barcelona. The area boarders to a deep railway valley that historically has separated Prim from its neighboring districts. At present there is almost no housing, services or commercial trade within the area and the industry is discontinued or the existing industrial buildings are derelict. There is also a lack of green recreational areas.

Depression Àr en av de vanligaste sjukdomsdiagnoserna i Sverige idag. MÄnga patienter med depression behandlas med lÀkemedel och/eller samtalsbehandling. Denna studie lÀgger fokus pÄ samtalsbehandling som behandlingsform mot depression, och kuratorns genomförande av samtalsbehandling i synnerhet. Syfte: Studiens huvudsyfte var att undersöka och beskriva pÄ vilket sÀtt samtalsbehandling genomförs med patienter med depression i primÀrvÄrden, bÄde av kuratorer med och utan kognitiv beteendeterapiutbildning. Vidare var syftet att göra jÀmförelser mellan dessa tvÄ grupper av kuratorers sÀtt att genomföra samtalsbehandlingen, för att utforska likheter och skillnader i beskrivningarna.

Uppsatsen handlar om dramapedagogik i sjukva?rden. Syftet a?r att underso?ka och resonera kring vad dramapedagoger i verksamma inom olika grenar av sjukva?rden menar att dramapedagogik a?r och kan vara. Fra?gorna vi sta?llt oss a?r: Vad kan dramapedagogik tillfo?ra i ha?lso och sjukva?rden enligt tre dramapedagoger som jobbar inom va?rden? Samt finns det na?gon gemensam ka?rna oavsett vilken sorts va?rd drama inga?r i enligt tre dramapedagoger som arbetar i va?rden? Uppsatsen utga?r fra?n en fenomenologisk ansats och fokussamtal anva?ndes som underso?kningsmetod.

Historiskt har det skett en betydande förÀndring gÀllande allmÀn instÀllning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gÄ i terapi Àr inte lÀngre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmÀnna debatten. Den psykiska ohÀlsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och dÀrmed Àven behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrÄn kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i Älder 18-25 Är frÄn Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervÀgande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad dÀr informanter frÄn Jokkmokk var mindre positivt instÀllda till attberÀtta för sin familj om de skulle söka och gÄ i samtalsbehandling och att media i störreutstrÀckning pÄverkat deras instÀllning. NÀr det gÀller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt instÀllda till att berÀtta för bekanta om de skulle sökaoch gÄ samtalsbehandling.Studien bekrÀftade inte vÄrt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Den ökade psykiska ohÀlsan bland ungdomar stÀller krav pÄ behandlare att effektivisera olika typer av behandlingar, t.ex. samtal. Samtidigt anses det svÄrt att behandla ungdomar, och det finns fÄ empiriska studier som belyser vilka aspekter som ökar möjligheten att fÄ ett positivt resultat av samtalsbehandling (Bolton Oetzel & Scherer, 2003). Syftet med studien var att undersöka hur ungdomar, med erfarenhet av samtalsbehandling, tycker att en samtalsbehandlare ska vara. En retrospektiv intervjustudie genomfördes med 10 informanter i Äldern 19?22 Är som hade erfarenheter av samtalsbehandling under tonÄrstiden.

Sammanfattning Bakgrund: Bemo?tande a?r viktigt fo?r patienters upplevelse av va?rden. Inom va?rden handlar bemo?tande framfo?rallt om hur sjuksko?terskan pa? ett respektfullt sa?tt kommunicerar och bemo?ter patienter och na?rsta?ende. Va?rden skall bedrivas med respekt och utga? fra?n att alla ma?nniskor har lika va?rde oavsett ko?n, a?lder och etnicitet.Syfte: Att beskriva kvinnliga och manliga patienters uppfattningar av bemo?tande inom ha?lso- och sjukva?rden.Metod: Litteraturstudie med systematisk so?kning med en deskriptiv design.

Bakgrund: Patienter med pankreascancer har ofta stor symptomb?rda b?de relaterat till sjukdomen och den onkologiska behandlingen. Det medf?r m?nga g?nger behov av n?rst?endes st?d f?r att f? vardagen att fungera. I den personcentrerade v?rden ing?r den n?rst?ende som en del av partnerskapet.

Psykologi Àr ett ÀmnesomrÄde som hittar nya tillÀmpningsomrÄden, och under inledningen av 2000-talet har coaching blivit en trend. Uppsatsens syfte Àr att förstÄ hur teoretisk och empirisk bakgrund verkar in pÄ hur professionella, heltidsarbetande coacher arbetar, samt hur psykologer kan hitta en vetenskaplig ingÄng i att arbeta med friska mÀnniskors behov av vÀxt och utveckling. Intervjuer utfördes med Ätta coacher med varierande teoretisk bakgrund, samt psykologförbundets ordförande Lars Ahlin. Rapporten visar att coaching Àr ett mÄngfacetterat omrÄde, dÀr utbildningar och branschstandard fortfarande Àr fragmenterat och svÄrt att fÄ en överblick över. Coacher som inte Àr psykologer eller beteendevetare anvÀnder sig av sk erfarenhetsbaserat empiri med ett belief-based teoretisk ramverk.

This qualitative studie discusses how psychologists can integrate clients' secular or religious philosophies into counseling and psychotherapy, as themes that are psychologically meaningful. The studie also discusses how psychologists can understand and respond to the psychological aspects of clients' existential and religious experiences. Eight psychologists were interviewed and their experiences were analysed using a phenomenological method.The results of the interviews suggested that the eight psychologists could handle the psychological aspects of clients' philosophies, by investigating their own personal philosophies and scientific ontologies. It was also discussed how an awareness of the psychologists' professional boundaries and personal experiences of existential and religious phenomenons, could facilitate an integration of clients' existential and religious experiences..

Att realisera en film a?r ett unikt och kreativt projekt da?r olika akto?rer med olika yrkesroller samarbetar. Syftet med denna studie a?r att beskriva hur en manusfo?rfattare anva?nder sitt kontaktna?tverk inom den svenska filmbranschen fo?r att realisera en film. Studien redogo?r fo?r vilka upplevda va?rden, i form av fo?rma?ner, som akto?rer samskapar med manusfo?rfattaren och hur det fo?ranleder andra akto?rer att vilja delta i filmprojektet.

Syftet med denna studie; en en-grupps före- och eftertest, var att beskriva förekomstfrekvens av alla PRIM-VIPS sökord i omvÄrdnadsjournalen pÄ en vÄrdcentral före och efter en studiecirkel dÀr distriktssköterskor (n = 19) och undersköterskor (n = 7) deltog. TvÄ tidsperioder om vardera tre veckor valdes, en före studiecirkelns start och den andra nÀr studiecirkeln var avslutad. Tidsperioderna var representativa ur bÄde patient- och personalhÀnseende. Det totala antalet patientkontakter i respektive period bedömdes vara jÀmförbara. Samtliga distriktssköterskor och undersköterskor inbjöds till studiecirkeln, inbjudan sÀndes ocksÄ till vÄrdcentralsledningen för kÀnnedom.

Bakgrund: Injektionsbehandling med antispykotika ges som symtomlindrande behandling inom psykiatrin, b?de till de som lider av psykossjukdom eller f?r att minska sv?ngningarna mellan hypo-/hypermani och depression vid bipol?ritet. Patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS, Boende Med S?rskild Service, f?r ofta dessa injektioner i sitt hem. M?nga patienter inom psykiatrin har en vana av att v?rdas inom slutenv?rden och har i m?nga fall utsatts f?r behandling mot sin vilja. Som sjuksk?terska inom psykiatrin ?r det viktigt att bem?ta dessa patienter med ett personcentrerat perspektiv. Syfte: Syftet med studien ?r att belysa hur patienter som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS upplever det att f? injektioner med psykofarmaka. Metod: Studien baseras p? semistrukturerade intervjuer med ?tta personer som ?r inskrivna i hemsjukv?rden BMSS.

Studiens syfte var att undersöka hur psykologer upplever, pÄverkas av och hanterar sitt psykoterapeutiska arbete med barn som lider av trauma. Nio psykologer som arbetat i minst tre Är med barn och traumabehandlingar intervjuades. Tematisk analys gjordes och huvudresultaten som identifierades var att psykologerna upplevde arbetet som det bÀsta arbetet de hade haft samtidigt som det var det mest energikrÀvande de hade gjort. Det mest energikrÀvande var samverkan med andra aktörer och nÀr barnen fortfarande for illa. Det var viktigt att sÀtta grÀnser gentemot arbetet och ha balans i sin empati.